Operation: motgång eller motivation?
Idag delar Topo ambassadören Nick Tsotsu med sig om hur han använde sin axeloperation som motivation för att löpa ett 50k lopp, och vinna!
Det är den 8e maj, 2021. Jag är på ett möte med mina kollegor och vi har en sista sak kvar att göra: springa ett 5k lopp med målet att få ett nytt personbästa. 12 och ett halvt varv senare hade jag ett nytt personbästa 15:11:99, jag var glad, men samtidigt lite ledsen. Jag var i mitt livs bästa form, men tre dagar efter detta, skulle jag genomgå en axeloperation.
Jag har aldrig varit den som tagit en paus från löpningen utan anledning. Om jag ska vara helt ärlig, är en del rädd för att ta en paus. Jag har löpt med topp kondition under ett årtionde och nu med en ålder på 35, är jag rädd att jag ska komma ur form. Att jag aldrig kommer att kunna återkomma till denna nivå av kondition. Men min axel har blivit dålig. Vid två skilda händelser, så hamnade min axel ur led genom att jag nös. Och desto längre tid jag väntar med operationen, desto mindre är chansen för att bli fullt återhämtad.
Jag bestämde mig för fixa min axel, även om det betydde att jag inte fick löpa under 6 veckor. Istället för att se detta som en motgång, så såg jag detta som en ny utmaning. Kan jag komma tillbaka till denna nivån av kondition och i så fall, hur fort?
Jag satte ett processmål som jag visste skulle bli utmanande: sätta mig på spinningcykeln och cykla en timme om dagen i 6 veckor. Jag satte ett prestationsmål som nästan verkade vara omöjligt: vinna Spartan Monterey 50k den 22 augusti, ungefär 15 veckor efter min operation. Det skulle ge mig 9 veckor av löpning för att förbereda mig för ett 50k lopp med en klättring på över 2400 meter. Operationen gick bra och jag var på spinningcykeln redan dagen därpå.
Jag njuter inte av cykling på samma sätt som jag njuter av löpning, och spinningcykeln är värre än löpbandet. Jag var beredd på att jag skulle vara uttråkad, men jag var inte beredd på hur obekväm jag skulle vara. Det skulle droppa svett från mig efter bara 10 minuter, kände mig tafatt med en arm på styret och min axel gjorde ont. Jag kan inte ens förklara hur mycket jag vill sluta tidigt vissa dagar, men varje dag, så gjorde jag klart den fulla timmen. Om jag cyklade varje dag och ändå inte lyckas med att vinna loppet, så skulle det kännas som att jag gav det ärligt försök. Även när jag och min fru skulle på en resa, så fick hon packa cykeln. Jag fick inte lyfta något med min arm, så hon behövde även sätta upp den för mig på varje ställe som vi besökte. Jag vet att hon kanske inte riktigt förstod varför det var så viktigt föt mig. Men hon förstod att det var viktigt, och jag hade inte kunnat göra det utan hennes stöd.
När det gått fyra veckor övertalade jag min sjukgymnast till att låta mig löpa långsamt medans jag bar mitellan. Och så började min comeback. Jag började sakta, bara 20 minuter varannan dag och även det var jobbigt. Under den sjätte veckan efter operationen, lyckades jag löpa 21 miles. Det var under den sjunde veckan som jag började vänja mig med att inte ha på mig mitellan. För att testa min utveckling så sprang jag 1600m och klarade det på 4 sekunder snabbare än hastigheten jag höll under mitt 5k lopp innan operationen. Jag löpte för första gången efter operationen 10 miles under den åttonde veckan. Under nionde veckan lyckades jag löpa 48 miles, som även bestod av löpning i högt tempo i 20 minuter. Den tionde veckan, var jag tillbaka på min vanliga hastighet som ligger kring 5:20 och jag råkade springa över 63 miles. Varje dag ville jag springa mer än jag borde och varje dag behövde jag tämja min entusiasm, vara tålmodig och lyssna på min kropp.
Jag anmälde mig till ett lokalt 5k lopp (the Brazen Summer Breeze 5k), och där besitter jag rekordet för banan. Tidigare har jag vunnit loppet lätt, men jag ville vara vaksam, så jag bar mina kära Topo ST-2, för att man aldrig vet vem som dyker upp till ett lokalt 5k lopp. Och det visade sig att Ethan Ashby från the Pomona-Pizter NCAA DIII cross-country national champion team beslutade sig för att dyka upp på dagen för loppet.
Jag startade precis bakom Ethan och tog ledningen innan slutet den första mile. Efter mile två, fick jag ett 5 sekunders mellanrum som jag lyckades hålla tills mållinjen. Jag kom förbi mållinjen på 16:09, och det blev min första vinst på flera månader och det var även snabbare än rekordet för loppet. Med mitt höjda självförtroende, så var jag redo för den stora utmaningen, Monterey Spartan 50k. Även om jag inte kunde vinna loppet, så var jag otroligt stolt över hur jag hanterat min operation, min cross-training, och återkomsten till min form.
Under mitt första 50k, gjorde jag alla nybörjarmisstag: jag gick ut för hårt, jag tappade bort mig och uttorkad, jag fick kramp och jag hade en usel upplevelse och jag gick i mål på en besvikande tredje plats. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var väl förberedd, mina Ultraventure 2 hade mindre än 50 miles i bagaget, och jag bestämde mig för att gå ut extra sparsamt i starten och äta mer mat än jag trodde att jag rimligtvis skulle behöva.
Jag fann mig själv ensam i ledningen innan slutaet av mile ett och efter mile två så syntes ingen annan till. Jag kände mig bra. Jag flög fram över den buskiga banan och blev exalterad över att uppnå mitt mål, ända tills jag löpt 23 miles. Då började mina ben bråka. Mina vader började att krampa.
Med med alla saker inom löpning, var det resan som verkligen spelar roll. Jag tänkte på min resa och det fick mina ögon att återigen tåra sig. Det var resan som förändrade mig och min uppfattning kring vad jag kunde uppnå. Jag satte ambitiösa mål som krävde mer disciplin och hårt arbete än några andra mål som jag tidigare haft. Att uppnå dessa målen gav mig stor känsla av tillfredsställelse. På något sätt, lyckades jag vända en potentiellt katastrofal situation och omvandlade det till en av de bästa erfarenheterna i mitt liv. Genom denna erfarenhet, har jag förstått att att svåra situationer antingen kan motivera dig eller demoralisera dig, men du har kontroll över vilket det blir. Under din löparkarriär (och liv) kommer du att stöta på sådana situationer. Välj vist!